S*Segersjös Norska Skogkatter
Raspresentation Norsk Skogkatt
Källa:
Skogkattslingan
Den stora robusta och muskulösa
katten med yvig svans och halvlång päls, vilken den Norska naturen i
århundraden skoningslöst avlat fram och fött upp med hjälp av isande kyla,
snöstormar, piskande regn och hagelskurar, svält samt rädsla i de norska
skogarna.
Moder jord lät endast de kraftigaste och mest välanpassade djuren behålla
livet, samt gav dem flera goda egenskaper för överlevnaden.
Speciell päls med tjock underull,
för att skydda mot kyla, och de långa vattenavvisande täckhåren, hängande
över ryggen och utmed sidorna för att ge skydd mot regn och snår.
För att de ömtåligaste delarna på kroppen skulle få mera skydd fick dessa
mer päls, såsom krage, kindskägg, skjortbröst, knickers, tofsar under
trampdynorna och den långa ludna svansen.
Päls- och ögonfärger brydde sig Moder jord inte så mycket om och gav
Skogkatterna alla päls och ögonfärger som hon hade tillgängligt, dock ej
siamesteckningen.
Storvuxen och muskulös med lång kropp och höga ben, där bakbenen är högre
än frambenen, är nästan ett måste för att klara sig i vildmarken.
Skogkatten rör sig enormt smidigt och är en suverän trädklättrare. Javisst
tar den sig ner för egen maskin, oftast då med huvudet före.
Skogkattens trekantiga huvud
påminner starkt om lodjurets. Med de stora toffsförsedda öronen,
rovdjurets vilda blick från de stora något snedställda ögonen. Den
kraftiga hakan och den raka profilen förstärker det vilda utseendet.
Nu frågor du dig - Kan man ha denna katt som innekatt och sällskapsdjur?
Svaret är otvivelaktigt JA. Skogkatten är mycket sällskaplig, kärvänlig
och tillgiven sin ägare. Liksom alla andra katter har varje Skogkatt sin
stora personlighet. Den är även lekfull och intelligent och småpratar
gärna utan att för den skull vara högljudd.
Skogkattens trekantiga huvud påminner starkt om lodjurets. Med de stora
toffsförsedda öronen, rovdjurets vilda blick från de stora något
snedställda ögonen. Den kraftiga hakan och den raka profilen förstärker
det vilda utseendet.
Pälsen är trots sin längd lättskött, men tova då och då vid pälsfällningen
kan förekomma. När skogkatten fäller sin päls, ja då fäller den och till
slut ser den nästan ut som en korthårskatt där bara svansen och
knickerserna visar att den är semilånghår.
Sägnerna kring Skogkatten är många och den nämns tidigt i litteraturen som
"Hulderkatten" eller "Trollkatta".
I Oslo 1938 ställdes den Norska Skogkatten ut första gången och bedömdes
av en mycket begeistrad kattdomare vid namn Knut Hansen. På grund av 2:a
världskrigets utbrott och dess efterverkningar, kom inte avelsarbetet för
att bevara denna nationalkatt igång igen förrän 1972. År 1973 godkändes
rasen i Norge efter att man enats om standarden.
Katterna bokfördes i experimentstamboken och 1976 hade normännen ca 100 st
katter registrerade. Samma år på FIFes årsmöte i Wiesbaden blev Skogkatten
godkänd, dock utan certifikatstatus. Klokt nog gav sig inte norrmännen,
med Fredrik Nordanne i spetsen. Till FIFes årsmöte i Paris 1977 hade de
utrustat sig med ett rikt bildmaterial och dokumentation både från det
Norska avelsrådet och från uppfödare, där tre generationer Skogkatt fanns
dokumenterat.
Rasen blev godkänd.
Intresse fanns tidigt i Sverige för Skogkatten, men norrmännen ville först
skapa en god stam, så det var bara 3:e och 4:e generationskatter som fick
exporteras.
1977 kom den första Skogkatten till Sverige, Pans Tuppen.
Standard Norsk Skogkatt
Officiell
standard för Norsk Skogkatt enligt FIFé och Independent, Fritt översatt
till svenska av Maud Olsen
Källa:
Skogkattslingan
Generellt |
Storlek |
stor |
Huvud |
Form |
triangelformat, med
alla sidor lika långa; med god höjd sett i profil; pannan lätt
rundad; lång, rak profil utan brott i linjen (inget stop) |
|
Haka |
kraftig |
Öron |
Form |
stora, breda vid
basen, spetsiga;
med lodjurstofsar och långa hår i öronen |
|
Placering |
högt och
öppet, så att öronens yttre linjer följer huvudets linjer ner till
hakan |
Ögon |
Form |
stora och ovala,
öppna, lätt snedställda |
|
Uttryck |
alert uttryck |
|
Färg |
alla färger tillåtna
oavsett pälsfärg |
Kropp |
Struktur |
lång, kraftigt byggd;
kraftig benstomme |
Ben |
|
kraftiga, höga ben;
bakbenen högre än frambenen |
|
Tassar |
stora, runda, i
proportion till benen |
Svans |
|
lång och buskig,
skall nå åtminstone till skulderbladen, men önskvärt är att den når
till nacken |
Päls |
Struktur |
semilång. Den ulliga
underpälsen täcks av en vattenavstötande överpäls. Dessa långa, grova
och glänsande hår täcker ryggen och sidorna. En fullpälsad katt har
skjortbröst, en full krage och byxor |
|
Färg |
alla färger är
tillåtna, inkluderat med vitt, utom maskade varianter, choklad, lila,
kanel (cinnamon) och fawn. Alla mängder av vitt är tillåtet, t ex vit
bläs, vit medaljong, vitt bröst, vitt på magen, vitt på tassarna etc. |
Fel |
Generellt |
för små och klent
byggda katter |
|
Huvud |
runt eller fyrkantigt
huvud
profil med brott (stop) |
|
Öron |
små öron
för brett placerade
för tätt placerade |
|
Ben |
korta ben
tunna ben |
|
Svans |
kort svans |
|
Päls |
torr päls
knutig (tovig)
för silkig |
Poängskala
SUMMA |
|
100 poäng |
Huvud |
form, nos, profil, käkar, tänder, haka |
20 poäng |
Öron |
form, storlek, placering |
10 poäng |
Ögon |
form, uttryck |
5 poäng |
Kropp |
form, storlek, benstomme, ben, form på
tassar |
25 poäng |
Svans |
längd, form |
10 poäng |
Päls |
kvalitet, textur och längd |
20 poäng |
|
färg och mönster |
5 poäng |
Kondition |
|
5 poäng |
På
Skogkattslingan
finns mer att läsa tex om färger och
mönster.
|